Jungfruparning!!

Det här med blommor och bin det har Ronja
inte förstått.....

Att få valpar i magen behövs det en hane,
och med hennes humör och attityd till hundar
under den avgörande perioden sk löpet
är det ingen hanne som kommit nära =:)

Nu när ljungfruparningen skett så är damen så lugn och fin
springer i lätt trav, skrittar, traskar, håller sig på ett väldigt behändligt avstånd
till föraren under promenaderna både i koppel och utan.

Sover gott och mycket lyfter på huvudet om det vankas promenad
och ställer upp om det behövs annars kan hon gärna ligga kvar en stund till

Maten börjar smaka illa, små äter sin mat under en lååång stund
men skulle inte allt gå i så gör inte det ngt heller

Om jag nu inte redan hade sett detta tidigare så hade jag kunnat tro
att hon mognat!!!! =;) men icke!!!!!
Den luringen kommer jag inte gå på denna gång!!!

Det är bara att vänta till det är dags och valpa =;)

Jag är inte riktigt säker på vad jag tycker i allt detta
Det är ju riktigt trevligt att ha en hund som traskar vid ens sida på promisen
tar små korta utflykter men kommer snabbt och bra på inkallningar
men samtidigt så är hon ju lite tråkig!!!
Oj vad jag kommer få äta upp det=;)
Sen är det ju trist att se att hon inte är sig själv!!!

Nu viskar jag!!!
Jag saknar min lilla hoppetossa, spralliga, hopplösa
stumperumpa som gör mig gråhårig!!!